daily views



Åkte till Victor och åt frulle i form av nybakta scones, blåbärscheesecake & mängder te. Smaskens! Imorgon flyger den lille spillevinken tillbaka till London så det var skoj att hinna ses lite. Tänkte precis koka mig en fet kopp te men nyheterna skvallrar om att Ystads vatten förtillfället är missfärgat & inte bör drickas... DAMN!!

författarkväll


Ikväll befann jag mig i Bokhandeln tillsammans med en trevlig skara pensionärer för att lyssna på Ola Lauritzson! Hade inte hört talas om snubben för ett par veckor sen men han är ju för sjutton TV-kändis och GI-kung. Och detta till trots har det varit tusen gånger mer hysteri kring Lars Yngves senaste bok Kossijissenamn. Ja det är en galen värld vi lever i.

David är inte hemma och då tänker ni kanske åh vad tråkigt att du får sitta helt ensam och uggla, men nix. Detta innebär nämligen att jag kan välja och vraka bland kvällens underhållning by myself. Nice! I vanliga fall diskuterar vi i evigheter & Davids standardargument är att sist jag fick välja film såg vi Numb. Ett drama som i milda termer är den sämsta film jag någonsin sett. Något som fått 6,7 på IMDB kan man väl tycka bör vara värd åtminstone en av de 19 kronor jag köpte den för.

det var som tusan!



Fikat med Victor som till sin fasa upptäckte att han glömt sitt minneskort i London & med Johanna som efter flera år av evigt tjatande äntligen gick med på att gluffsa i sig en morotskaka för första gången ever. Och av hennes reaktion att bedömma är hon nu fast i morotskakträsket precis som jag. Har fikat med Mathilda också, alltid lika skoj!

Och så har jag rensat bland gamla prylar som legat gömda i år och dar. Hittade bland annat en bunt sagor jag gjorde som 8-åring, i en av dem stod det "Det var som tusan. Fröken är en mördare!". Detta får mig att garva flera gånger om dagen. Vet inte hur det är med er men jag tycker inte riktigt att det känns som att "det var som tusan" är en särskillt passande fras när man snackar mord. Fann även en femhundring(!!) som låg och lurade i en plånka. Jag har som vana att lämna pengar lite överallt, vilket är rätt schysst när man hittar dom sen. Men vanligtvis rör det sig om småslantar och på sin höjd en femtiolapp, så FEMHUNDRA? Livet är pretty good theese days om man säger så.

det här var ju tråkigt



Flabbade åt David Batra i söndagskväll tillsammans med min egna David & hans broder Jakob, som var på besök över helgen. Egentligen inte det minsta aktuellt längre, men dagarna går så jädrans fort nuförtiden att det är ett under att man ens hinner med. Så mycket man vill göra, så lite man har tid för. Och så är jag så.. himla.. trött.

dinner at grandpa's

Tog tåget ut till nowhere och ringde på hos morfar som lunkade fram och öppnade dörren iförd sin röda lacoste piké instoppad i sina röda mjukisbrallor uppdragna till naveln. Blev bjuden på en ytterst smaskig entrecôtestek och fick i vanlig ordning ta del av en mängd historier, erfarenheter & människomöten han upplevt genom tiderna. Veckodag, årtal, dialoger samt känslor inkluderat, givetvis. Tycker det är riktigt charmigt att varenda liten pryl sitter och lurar på en unik berättelse. Defenitivt något att eftersträva tills jag blir tant. Känns dock som att jag minst sagt har some shopping to do på diverse småbutiker runt om i landet /världen innan jag kommer att kunna spela i samma liga som grandpa. I dagsläget är väl sisådär 85% av mitt bo inhandlat på samma ställe, ett fruktansvärt massproducerat sådant, och jag tror inte att det behövs nämnas något namn va?

kanelbullens dag



Idag har varit en sån ta-tag-i-en-mängd-tråkiga-men-ack-så-nödvändiga-saker-man-skjutit-upp-lite-väl-länge-dag, som att anmäla stoppet i avloppet till exempel. Visst, det är väl skitbra att dom kommer och fixar det på torsdag, men KLOCKAN SJU?! Vad är det med alla rörmockarmän att vara igång så hiskeligt tidigt? Känns plötsligt ganska patetiskt att jag sen några dagar kämpat med att vända rätt på dygnet genom att ställa klockan på tio......

mysterious mist



Är fortfarande helt blown away av dagens sjuka dimma. Inte varje dag man stöter på något som är så underligt, fint, fascinerande & skrämmande på samma gång. Tänk att kunna stå ett par meter från havet och höra det klucka men knappt kunna se det, eller att det är totalt vitt där man vanligtvis har utsikt över hela staden... CREEPY! Hatar när man, som det så fint heter, är ett med naturen och inte stöter på en enda levande varelse förutom sig själv. Jag hörde i för sig ett upprepande ljud från havet som lät exakt som en säl (??), men den informationen är jag inte helt hundra på så det förblir ett mysterium.

RSS 2.0