dagens dryga
Finns det något värre än att vänta på ett superviktigt samtal? Att mina nyinköpta jeans färgar av sig så brutalt att mina ben blir totaly black efter användning, att inte kunna bestämma sig för om man ska baka marängbakelser med hallon eller en oslagbar morotskaka, eller att man vissa dagar inte reser sig ur soffan en endaste gång som en tvättäkta slashas (som idag till exempel) är alla pretty close. Men bortsett från dessa skräckscenarion är denna väntan det värsta jag vet. Tittar på telefonen var femte minut och tänker ring....ring...come on...ring nu då......
En annan sak jag tänkte på förut är att det egentligen var en riktigt usel idé att börja blogga igen då jag på sistone har suttit vid datorn ungefär lika ofta som en extremt moderniserad gammal gumma. Men det lär väl bli ändring på det nu, att mobilblogga är nämligen inget alternativ. Jag är med all säkerhet den enda i världen som har en smartphone utan internet, & är dessutom ingen touchmänniska. Alls. Har haft min kära HTC i flera månader nu men tackar fortfarande gudarna för auto correct.
En annan sak jag tänkte på förut är att det egentligen var en riktigt usel idé att börja blogga igen då jag på sistone har suttit vid datorn ungefär lika ofta som en extremt moderniserad gammal gumma. Men det lär väl bli ändring på det nu, att mobilblogga är nämligen inget alternativ. Jag är med all säkerhet den enda i världen som har en smartphone utan internet, & är dessutom ingen touchmänniska. Alls. Har haft min kära HTC i flera månader nu men tackar fortfarande gudarna för auto correct.
Kommentarer
Trackback
