balva

Jazzfestivalen var nog det mysigaste på länge. Rysligt duktiga musiker på en finfin plats med havets brus i bakgrunden, i sällskap med en skojig grandpa. Satt brevid värsta härliga snubben som inte kunde sitta still en sekund av konserten. Han stampade fötter och klappade händer, och på de lugnare låtarna svängde han runt i så stora cirklar med hela överkroppen att jag ett tag trodde han skulle ramla omkull. Sen traskade vi till Store Thor (fint skare va!) och käkade ryggbiff. Nu ska jag strax åka till Göteborg med pappa och Jolej. Om han kommer ur duschen vill säga, det verkar inte räcka med en timma. Tonåringar, alltså!

Måste bara citera David, på tal om att stampa fötter. Han shakeade lite till en låt jag vet han tycker är skitkass, och sa sen till sitt försvar "jag dansar inte, jag gör mitt hat-stamp", hahah haha.